ASSET – Precisionsmedicin och ai
Systemförutsättningar för införande
LHC deltar i en innovationsmiljö inom precisionshälsa med fokus på prevention av autoimmuna sjukdomar. Miljön ska utveckla AI-algoritmer för att identifiera individer som riskerar att utveckla diabetes typ 1 och möjliggöra prevention och tidig behandling. Visionen är att typ-1-diabetes på sikt ska ingå i ett allmänt screeningprogram för barn och kunna botas. Miljön ska även undersöka om metoden är tillämpbar på andra autoimmuna sjukdomar.
Läkemedelsbolaget Diamyd Medical AB är koordinator för ASSET – AI for Sustainable Prevention of Autoimmunity in the Society – som drivs i samarbete med IT-företaget Mainly AI, Lunds universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset Örebro, Svenska diabetesregistret, och LHC. LHC:s roll är att tydliggöra vilka organisatoriska, ekonomiska och juridiska förutsättningar som krävs för att föra in de föreslagna precisionshälsolösningarna i det svenska sjukvårdssystemet, och arbeta med behovskartläggning och tidig förankring hos alla relevanta aktörer.
Miljön finansieras av Vinnova över 5-årsperioden 2021–2026.
Hemsida för innovationsmiljön ASSET
SKUGGUTREDNINGEN
Dialog och inlagor kring vårdens huvudmannaskap
SkuggUtredningen är ett projekt inom stiftelsen Leading Health Care, som genom särskilt sammansatta temagrupper (aktörsnätverk) proaktivt ska identifiera och syntetisera centrala behov och utmaningar som sektorns aktörer ser, och föra fram dessa till beslutsfattare och policymakare. Ett särskilt fokus ligger på att ta fram kvalificerade inlagor till aktuellt utredningsarbete och diskussioner kring vårdens huvudmannaskap.
Skuggutredningens mål är att genom forskarstödda diskussioner generera nya insikter och frågeställningar som kan ge värdefull input till utredare och beslutsfattare. SkuggUtredningen vill erbjuda en arena för att utveckla samverkan i policyrelevanta frågor och möjliggöra konkret påverkan på aktuella policyprocesser. Arbetet i Skuggutredningen kan också på olika sätt understödja deltagande organisationers egna utvecklings- och påverkansarbete. Resultaten levereras i form av dokumentation och sammanställning av förda diskussioner, samt dialog med berörda motparter.
SkuggUtredningen är en fortsättning på tidigare arbete under paraplyet Moderna Policies. Projektets första fas löper från och med juli 2023 till och med juni 2024. Därefter kan projektet förlängas årsvis.
ETT LIVSKRAFTIGT VÄSTMANLAND
En aktionsforskningsansats
Inom Region Västmanland genomförs en samlad regional utvecklingssatsning – Ett livskraftigt Västmanland – med förbättrad folkhälsa som ett av utvecklingsområdena. LHC har engagerats för att bidra med aktionsforskning rörande utvecklingsområdet i fyra pilotkommuner. Arbetet leds av docent Mats Tyrstrup vid LHC, med medverkan av forskarna Majid Asgari och Fatane Salehi samt Joakim Tranquist.
Fokus är att involvera medborgarna i lokal samhällsutveckling baserat på kunskaper om att inflytande över livsmiljön kan vara hälsofrämjande. Rent praktiskt sker det genom att förbereda kommunanställda inför uppgiften att samtala med medborgarna kring strategiska utvecklingsbehov lokalt: I Hallstahammar bygget av en ny skola i stadsdelen Nibble, i Norberg en vitalisering av området Kärrgruvan, i Fagersta kommunens preventiva arbete med psykisk hälsa och i Västerås förbättringar för medborgarna i stadsdelen Pettersberg.
2023 har ägnats åt förberedelser i respektive kommun för att under 2024 möta och påbörja samtalen med medborgarna. Det som på så sätt samlas in – önskemål, idéer, synpunkter, förslag – återförs och tas in i kommunens ordinarie arbetsprocesser och flyttas successivt uppåt till relevanta beslutsfattare och ytterst politiken. Ett syfte med projektet är att utveckla och införa en modell för medborgardriven samhällsutveckling.
Projektet initierades våren 2023 och fortsätter minst under 2024.
Hälsoval och nära vård i region kalmar
Styrning och utvecklingsarbete
Region Kalmar arbetar med att se över och förbättra det uppdrag som ges till hälsocentralerna inom primärvården. LHC har deltagit i arbetet som en kunskapsresurs och medverkar till att ta fram nya arbetssätt och rutiner, baserat på tidigare forskning och erfarenhet kring nära vård och ersättningsmodeller.
Arbetet har inneburit medverkan i utvecklingsprocessen kring utformning av ny uppdragsbeskrivning och förfrågningsunderlag för aktörer i primärvården, med fokus på att väga in faktorer relevanta för nära vård, där LHCs ”fyrfältare” utgör grunden för prioriteringsstödet.
Projektet pågick hösten 2022 – våren 2023 och har resulterat i att ett nytt Nära vård-säkrat förfrågningsunderlag för Vårdvalet till Primärvård införts i Region Kalmar sedan 1 juli 2023.
Länk till beskrivning av projektet samt informationsfilm producerad av SKR: Enklare styrning för Nära vård – hälsovalet i Kalmar
Kunskapsstyrningens roll i vårdens utveckling
En en organisationsteoretisk genomlysning
LHC har haft i uppdrag av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid SKR att i samverkan med det nationella systemet för Kunskapsstyrning undersöka kunskapsstyrningens roll i utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystemet. Vi har särskilt fokuserat på hur kunskapsstyrningen fungerar i relation till förändringstryck, samt hur systemet i sig bidrar till förändring.
Fokus i studiens första del låg på att förstå och beskriva de förutsättningar under vilka kunskap produceras. Del två av studien har fokuserat närmare på de förutsättningar under vilka kunskap konsumeras, eller omsätts i praktik. Det innefattar hur vårdprofessionella förhåller sig till olika kunskapsunderlag i sitt dagliga arbete och hur de används för kontinuerligt förbättringsarbete. Vi diskuterar också vilken roll kunskapsunderlag spelar i beslut av mer generell eller strategisk karaktär, exempelvis i relation till nödvändiga prioriteringar.
Projektet har pågått sedan 2021 och har resulterat i rapporterna ”Kunskap (s)om styrmedel: Organisationsteoretisk genomlysning av nationellt system för kunskapsstyrning” (LHC Report 2022:3) samt ”Kunskapsstyrning i praktiken: Införande, mottaglighet och lokal omsättning av den nya kunskapsstyrningen” (LHC Report 2023:1).
överenskommelser och riktade statsbidrag
Strategier för en stegvis utveckling av styrningen
Den statliga styrningen av verksamheter under regionalt huvudmannaskap har länge varit under diskussion. En utveckling är att de riktade statsbidragen har ökat i omfattning, trots att flertalet expertinstanser och partnerna själva är överens om att de bör minskas. Många utvecklingsmöjligheter som berör överenskommelser och riktade statsbidrag har presenterats. Förändringarna berör övergripande och områdesspecifika mål för överenskommelserna, medel (innehåll och utformning), framtagandeprocessen, samt kopplat till detta vissa tankar kring kompletterande styrformer.
Ett problem är att åtgärdsförslag på olika nivåer ofta blandas i diskussionerna, på bekostnad av klarhet kring vilka förutsättningar som krävs för att faktiskt få till en förändring. Det inbegriper hur olika åtgärder prioriteras av parterna, samt med vilken timing de kan genomföras. LHC har haft i uppdrag att ta fram ett pragmatiskt underlag till den pågående dialogen mellan SKR och departementen kring hur en mer ändamålsenlig styrning kan åstadkommas. Detta ska kunna användas den konkreta framtagandeprocessen av nästa års överenskommelser, men också ge input till en mer långsiktig förändringsstrategi för den statliga styrningen över mandatperioden.
Projektet pågick hösten 2022 – våren 2023 och har resulterat i interna avrapporteringar till uppdragsgivaren.
utvärdering av visionsdrivna innovationsmiljöer
En förstudie
LHC har tillsammans med House of Innovation vid HHS tagit fram en modell för att utvärdera visionsdrivna innovationsmiljöer inom hälsa. Vinnova har finansierat projektet som syftar till att generera kunskapsunderlag om huruvida visionsdrivna miljöer är framgångsrika och om de statliga satsningarna på dem är ändamålsenliga.
Vår uppgift har varit att utveckla sätt att följa upp hur de så kallade ”arbetsprinciper” som Vinnova uppmuntrar miljöerna att anamma faktiskt efterlevs, och att identifiera metoder för att utvärdera miljöernas effekter på kortare och längre sikt.
Projektet har resulterat i rapporten ”Assessing whether Mission-Driven Innovation makes a Difference – Mission Impossible?Developing a Guiding Framework for the Evaluation of Five Mission Driven Environments for Health in Sweden” (Essén, Krohwinkel & Wennberg, 2022).
Project description in English at the SSE website:
https://www.hhs.se/en/research/research-houses/house-of-innovation/research/projects/mission-driven-innovation-environments–how-can-they-be-evaluated/
det rehabiliterande samhället
Förslag till en ny syn på cancerrehabilitering
Detta projekt, lett av Mats Tyrstrup, har syftat till att ta fram ett vidgat perspektiv på rehabilitering under och efter cancersjukdom. Genom att arbeta gränsöverskridande och med en mer precisionsinriktad rehabilitering kan personer stärkas i resan tillbaka till mesta möjliga hälsa och livskvalitet.
Utifrån systemteori, alltså hur olika verksamheter hänger ihop genom relationer, argumenterar forskarna för att det patologiska och medicinska perspektivet behöver kompletteras av en salutogent och hälsofrämjande ansats, där patientens perspektiv vägleder sökandet efter lämpliga insatser. Handfasta råd för professionella som möter personer i rehabilitering varvas med systemiskt tänkande om hur vi kan bygga om systemen för hälsa, vård och omsorg så att de inte bara inriktas på sjukvård utan vidgas till ett nytt angreppssätt för rehabilitering där hela samhället kan inkluderas.
Projektet har resulterat i rapporten ”Det rehabiliterande samhället: Förslag till en ny syn på cancerrehabilitering” (LHC Report 2022:2).
God och nära vård
Nya sätt att beskriva fungerande fall
Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar på olika sätt för att stödja medlemmarnas utveckling av en nära vård. Utvecklingsarbetet som stödjs är ofta gränsöverskridande och sträcker sig över etablerade organisatoriska och budgetmässiga silos. En utmaning är att det är svårt att inom ramen för existerande uppföljningssystem visa på vinsterna. Trots flera försök som anses som lyckade finns ingen systematisk kunskap om hur resultaten av en förändrad vård och omsorg ska fångas.
LHC har haft ett flerårigt uppdrag från SKR att följa utvecklingen mot nära vård. Arbetet har fortgått i olika former och med olika fokus och har även inkluderat aktionsforskning på regional nivå.
Projektet pågick under 2018–2021 och har resulterat i delrapporterna ”Nära vård: Nya sätt att utvärdera ändamålsenlighet och systemeffekter” (LHC/SKR 2020); ”Lärdomar från utvärdering av Nära Vård: En utvärderardialog kring praktiska problem och lösningar” (LHC Report 2021:1); samt ”Införande av nära vård : Råd och exempel” (LHC Report 2022:1).
kliniska prövningar på golvet
Förutsättningar, incitament och nyttor
I det här projektet har LHC på uppdrag av LIF och med hjälp av medlemsföretagen gjort en kartläggning av behov, drivkrafter, förutsättningar och stödjande strukturer för att genomföra kliniska prövningar i Sverige. Till skillnad från tidigare utredningar som framför allt identifierat hinder och motstånd, fokuserar denna studie på möjliggörande faktorer, incitament och realiserade nyttor bland dem som i dagsläget genomför och deltar i prövningar i Sverige. En intervjustudie med framgångsrika prövningsansvariga har genomförts.
Projektets andra fas har lyft fram patientperspektivet inom företagsinitierade kliniska prövningar. I denna del har vi arbetat i ett fokusgruppsformat där vi tillsammans med representanter från olika intressenter har diskuterat olika perspektiv på kliniska prövningar, vilken roll de har och bör ha i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvårdssystem samt vad ett patientperspektiv kan tillföra diskussionen.
Projektet pågick 2020–2021.
Tillsyn som verktyg för att stötta transformation
IVO:s bidrag till god och nära vård
Den pågående utvecklingen mot god och nära vård innebär en omfattande och långsiktig omställning av vården och omsorgen. Denna omställning påverkar även tillsynen, som måste anpassas i takt med en föränderlig värld. Tillsynen ska granska nya vård- och verksamhetsformer, men även innefatta vägledning och underlag för dialog med berörda aktörer gällande hur omställningen kan genomföras på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
LHC har haft i uppdrag av IVO att bidra med kunskapsutveckling och underlag kring beskrivning av omställningen till nära vård, tillsynens möjliga roller i detta samt vilka aspekter och områden en förstärkt tillsyn ska inriktas mot. Projektet har omfattat ett antal delmoment som inbegripit både empiriinsamling och samskapande med IVO, och mer fristående arbete från LHC:s sida med att ta fram relevanta kunskapsunderlag.
Projektet pågick 2019–2021 och har resulterat i en intern rapport till IVO, samt ett publikt working paper: ”Tillsyn som stöttar transformation: Utvecklingsförslag för IVO:s arbete med tillsyn av omställningen mot god och nära vård” (LHC Working paper 2022:1).
OMSTÄLLNINGEN I VÄSTRA GÖTALAND
Följeforskning på ett systemförändringsarbete
Västra Götalandsregionen har tillsammans med LHC och Centre for Healthcare Improvement (CHI) drivit ett följeforskningsprojekt där vi genom en interaktiv aktionsforskningsansats följt regionens strategiska satsning mot framtidens sjukvård, den så kallade ”Omställningen”. Satsningen har haft särskilt fokus på att bygga ut den nära vården, koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet, utveckla digitala vårdformer och tjänster, sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling samt utveckla vården får barn och unga. Följeforskningen pågick i drygt två års tid med syftet att observera och dokumentera utvecklingsarbetets olika delar över tid, tillämpa organisationsteoretisk kunskap och fungera som vetenskapligt bollplank vad gäller inriktning, utformning och omfattning av förändringsarbetet i VGR. I slutrapporten beskrivs och diskuteras de komplexa utmaningar som uppstått när Omställningen tagits från ord till handling. Studien synliggör hur förändringsprocessen påverkats av de villkor som satts upp för satsningen, och diskuterar utifrån detta vilka förutsättningar som behöver vara på plats för förändringsarbetet framöver.
Projektet pågick 2018–2020 och har resulterat i rapporten ”Om en Omställning: Rapport från ett följeforskningsuppdrag om hälso- och sjukvårdsutveckling i Västra Götalandsregionen” (LHC Report 2020:3, samförfattad med CHI).
SYSTEM FÖR CERVIXCANCERSCREENING
Nuläge och utvecklingspotential
Kvinnor som regelbundet deltar i screeningprogrammet för gynekologisk cellprovtagning sänker risken för att drabbas av livmoderhalscancer med cirka 90 procent. Screening enligt det nationella vårdprogrammet för prevention av livmoderhalscancer, som antogs av RCC i samverkan i januari 2017, förväntas stärka skyddet ytterligare. Det krävs ett omfattande arbete i regionerna som innefattar kallelseverksamhet, provtagning, utredning och behandling, kommunikation, kvalitetskrav, IT-system och utbildningsinsatser.
Nuläget indikerar att arbetet i regionerna har kommit olika långt och därav har RCC i samverkan gett LHC i uppdrag att skapa en bild över mottagligheten, vilka möjligheter och hinder som finns, och hur de kan hanteras.
Projektet pågick under 2019 – 2020 och har resulterat i rapporten ”System för cervixcancerscreening: Nuläge och utvecklingspotential”.
ATT STÖDJA SYSTEMINNOVATION
Systemperspektivet i utlysningar inom SweLife och MedTech4Health
SweLife och MedTech4Health är två av sjutton nationella strategiska innovationsprogram som finansieras av regeringen via innovationsmyndigheten Vinnova, samt av programmets deltagande parter.
Båda innovationsprogrammen arbetar med projekt som finansieringsform, och har som övergripande mål att främja innovation genom att accelerera tiden från idé till samhällsnytta. Programorganisationerna är intresserade av att öka kunskapen om hur väl finansierade projekt lyckas nå fram till ett stadium där resultaten kan sägas göra nytta. LHC har därför fått i uppdrag att titta på hur väl tillgänglig information i utlysningar, projektbeskrivningar och projektuppföljning svarar mot behovet att analysera systemförutsättningar och -nytta.
Projektet pågick under 2020 och har resulterat i rapporten ”Att stödja systeminnovation – Förstudie av systemperspektivet i utlysningar inom SweLife och MedTech4Health”.
cro-företagens roll och position
Positionering och utmaningar
Projektet omfattar arbete med att tillsammans med ASCRO (Trade Association and Forum for Clinical Research Organizations) och deras medlemmar göra en kartläggning av CRO-företagens position idag, samt undersöka och resonera kring ASCROs roll i systemet. Projektet syftar även till att ge en framåtblick med centrala frågeställningar som ASCRO kan arbeta vidare med.
Projektet pågick 2019-2020.
MODERNA POLICIES
Fokusgrupper för framtidens hälsa, vård och omsorg
Under 2018 startade LHC upp ett omfattande fokusgruppsarbete under det gemensamma paraplyet: Moderna Policies. Initiativet fördjupar sig i hur de medicinska och digitala revolutionerna medför nya sätt att se på och värdera hälsa, vård och omsorg, och vilka konsekvenserna blir för resursfördelning, roller och relationer i hela systemet. De fokusgrupper som genomförts är: Policyprocessen, Samhällskontraktet, Kunskapsgruppen, Datagruppen och Kompetensgruppen.
Projektet pågick 2018 – 2020.
Projektet har resulterat i boken ”Moderna Policies: Inspel för en framtidsinriktad hälso- och sjukvårdsdebatt”.
policynivåns blinda fläck
Gränsöverskridande samordning inom kommuner
Denna studie har letts av docent Mats Tyrstrup och berör gränsöverskridande samordning för att hantera ungas psykiska ohälsa. Det handlar om horisontell samordning över gränser när flera verksamheter, även privata aktörer och civilsamhället, behövs för att erbjuda högkvalitativ service åt medborgarna. Ett område som särskilt berörs är hur skolan och socialtjänsten bemöter barn och unga med psykisk ohälsa.
Mer specifikt handlar projektet om hur aktiviteter och insatser organisatoriskt vävs samman för att lösa komplexa problem i utsatta och individuella situationer. I studien har kommunerna Botkyrka, Burlöv, Lund samt Ystad deltagit.
Projektet pågick under 2019–2021 och har resulterat i rapporten ”Policynivåns blinda fläck: Om bemötandet av unga med krångliga beteenden” (LHC Report 2021:2).
organisationsteoretisk genomlysning av värdebaserad vård
Modellen från idé till praktik
Regeringen har uttryckt intresse för att bättre förstå mekanismerna bakom styrmodellen värdebaserad vård (VBV), som nu är omdiskuterad i Sverige med framför allt Karolinska Universitetssjukhuset som utgångspunkt. Internationellt, t ex i OECD-samarbetet, är frågan ytterst aktuell. Mot bakgrund av att begrepp som värde och värdeskapande har en bred användning inom hälso- och sjukvården, så finns behov även hos många andra aktörer av väl underbyggda kunskaps- och beslutsunderlag.
LHC har fått i uppdrag av Socialdepartementet att utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv genomlysa modellen VBV; dess spridning och implementering från generell idé till lokala effekter i olika verksamheter. Kunskap om organisationsförändringar kan inte inhämtas enbart utifrån traditionella evidenskriterier, och uppdraget svarar mot efterfrågan på en problematiserande ansats som underlag för en mer nyanserad och vetenskapligt underbyggd diskussion. Underlaget ska också ge också bättre förutsättningar för att hantera och omsätta andra generella styrmodeller i framtiden.
Projektet pågick 2018-2019 och resulterade i boken ”Värdebaserad vård: En organisationsteoretisk genomlysning av innehåll, ändamålsenlighet och lärdomar för framtiden”.
Policy Brief in English: https://leadinghealthcare.se/publikationer/value-based-healthcare-in-theory-and-practice/
STOCKHOLM school of governance
Kartläggning av behoven
I detta Vinnova-finansierade projekt kartläggs behoven av en ny svensk School of Governance som ska utveckla förmågan till interorganisatorisk samordning som ett strategiskt kompetensområde. Detta inkluderar även nya fungerande modeller för horisontell governance. Argumentet för behoven av kompetens- och metodutveckling med fokus på samordning att flertalet av vår tids samhällsfrågor kräver gränsöverskridande verksamhet med flera aktörer för att ge utväxling. Så är det inom hälsa, omsorg, integration, trygghet, sammanhållning, tillit och inom miljö- och klimatområdena.
Projektet pågick 2018 – 2019 och koordinerades av Global Utmaning.
Förstudien har resulterat i rapporten ”Stockholm School of Governance”.
Produktionsplanering i region örebro
Utveckling och samordning av verksamhetsprocesser
Region Örebro är inne i en utvecklingsprocess för att utveckla formerna för ledning, styrning och organisering av vård. Nya krav på specialisering, samverkan och tillgänglighet har bland annat satt igång en översyn av operations- och anestesiverksamheternas resursutnyttjande. Inom ramen för detta arbete prövas nya former för organisering på ett mer integrerat sätt. En central aktör i utvecklingsarbetet är Operationsrådet, en ny organisatorisk enhet som sedan den 1 januari 2015 har i uppdrag att samordna kapacitets-, produktions- och schemaplanering för optimalt utnyttjande av personal, vårdplatser och robot. Uppdraget berör flera kliniker och området och ska kännetecknas av ett förvaltningsövergripande synsätt.
Att utifrån ett tvärfunktionellt mandat arbeta i ett system som domineras av enhetsvis subspecialisering och stor variation mellan verksamheter innebär särskilda utmaningar, som förtjänar att tidigt lyftas upp och hanteras så att satsningen kan ge avsedda resultat. LHC har fått i uppdrag att följeforska på Operationsrådets arbete och dess effekter, för att vetenskapligt dokumentera utvecklingsprocessen över tid och ge framåtsyftande feedback under resans lopp.
Projektet pågick 2017-2018 och resulterade i rapporten ”Operationsrådets verksamhet i Region Örebro län: En formativ utvärdering”.
sPETSPATIENTER: EN NY RESURS FÖR HÄLSA
Vårdutveckling genom patientmedverkan
Vårt hälso- och sjukvårdssystem behöver förändras i grunden så att den bättre möter patienternas behov och kompetens. Man behöver gå från att endast leverera vård till att också stödja patienters egenvård. En spets-patient är en patient eller närstående som i kontakt med livsomvälvande sjukdom utvecklar strategier och metoder för förbättra sin egen och/eller andras vårdsituation.
LHC har tillsammans med 16 andra representanter för såväl patienter, vårdgivare, akademi, och företag i ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt som utforskar hur begreppet kan bidra till att fler kunniga patienter kan vara aktivt engagerade i såväl egenvård som vårdens förbättringsarbete. LHC har bidragit med ett organisationsvetenskapligt systemperspektiv på utvecklingsarbetet samt redaktörsskap i projektets publikationer.
Projektet pågick 2017 – 2020 och har resulterat i delrapporten ”Spetspatienter – en ny resurs för hälsa”samt slutrapporten ”Spetspatienter – en ny resurs för systemförbättring”.
INTEGRERAD VÅRD – SKÅNES UNIVERSITETSSJUKVÅRD
Verksamhetsutveckling mot nära vård
Skånes Universitetssjukvård (SUS) driver ett förändringsarbete som syftar till att vård skall utföras på rätt organisatorisk nivå i systemet. En huvudtanke är att mottagning av patienter skall flyttas från de stora sjukhusen till mottagning på vårdcentraler och i patienternas hem.
Målen med utvecklingsarbetet är: att primärvården ska vara det naturliga förstahandsvalet vid kontakt med sjukvården, att minska onödig vårdkonsumtion, att öka interaktion och integration och strukturerade arbetssätt i samarbetet runt patienten, samt att utveckla sammanhållna nätverk mellan hemsjukvård, öppenvård och slutenvård.
Stiftelsen Leading Health Care deltog från hösten 2014 som följeforskare i denna utvecklingsprocess. LHC:s uppdrag var att genom aktionsforskning fungera som expert och stöd, samt studera pågående försöksverksamheter. Under det halvår som vi följde utvecklingsarbetet skedde det förändringar på såväl central som lokal nivå, som fått konsekvenser för inriktning och genomförandeplaner. Vi hade en tät interaktion med styrgruppen där ett viktigt fokus var att utvecklingen av integrerad vård ska ske utifrån kontext beroende på patientgrupp, vårdområde och involverade aktörers förutsättningar.
Projektet är avslutat och har resulterat i rapporten ”Från flytt till förändring”.
Närvård Västra Sörmland – Samverkan för framtidens vård
Verksamhetsutveckling mot nära vård
Landstinget i Sörmland drev från 2014 ett projekt för att med en forskningsbaserad ansats utveckla framtidens sjukvård, med utgångspunkt i Katrineholms sjukhus. LHC fick i uppdrag att undersöka hur man kan organisera sjukvården för en bättre sammanhållen vård och omsorg.
Samverkan studerades och utvecklades på flera nivåer; mellan professioner och grupper, mellan kliniker och specialiteter, samt mellan vårdområden (inklusive omsorgen). Några underfrågor som berördes var bland annat dimensionering av enheter, prioriteringar, möjliga roller för olika aktörer och övergångar mellan enheter.
Syftet med projektet var att ur ett verksamhetsnära perspektiv bidra till framtidens vårdorganisation i Sörmland, med fokus på samverkan. Hur kan en övergripande organisation se ut – på kliniknivå, på sjukhusnivå men också på landstingsnivån – som stödjer dels förmågan till löpande integration i vårdarbetet, dels förnyelse- och förbättringsarbete över tiden?
Projektet är avslutat. Ta del av rapporten:
NÄTVERK FÖR VÅRD PÅ RÄTT NIVÅ
Arena för verksamhetsutvecklare
Under 2015-2016 drev LHC ett nätverk för verksamhetsutvecklare och linjechefer i vården med inriktning ”Vård på rätt nivå”. Vi samlade en grupp där alla har fått ett uppdrag att flytta delar av vårdproduktionen till andra utförare i systemet, exempelvis till mindre enheter, till lokala aktörer, till patientens hem eller valfri plats med hjälp av digitala medier.
Fokus låg på utmaningar vid utveckling av nya roller och samverkansformer, med luppen både på egna processer och på mottaglighet i kringliggande organisation. Nätverket hade regelbundna träffar där man, med utgångspunkt i perspektiv från LHC-forskare, diskuterade ämnen som värdebalansering, patientcentrering, lokalt ledarskap och implementering.
Initiativet finansierades inom ramen för Vinnovas satsning på forskarstödda lärandenätverk inom hälso- och sjukvården och har redovisats i en samlad rapport med de andra nätverken som fått stöd.
Projektet är avslutat och finns beskrivet i Vinnovas rapportering:
Innovationsledarlyft för beslutsfattare för att bedriva innovationsarbete i offentlig verksamhet
lösningar för NÄTVERKSVÅRD – PROJEKTET EXDIN
Mottaglighet för en ny samarbetsform
Studie kring nätverkssjukvård, med fokus på implementering, organisatoriska konsekvenser och utmaningar. Projektet ExDin har som mål att skapa förutsättningar för samarbete mellan experter och användare kring bildgranskning. LHC har i en tidigare fas analyserat initiativet och tagit fram styrkor och risker relaterade till de tekniska och organisatoriska lösningar som projektet bygger på.
LHC har nu haft en följeforskarroll där vi stött projektarbetet genom att kategorisera aktuella utmaningar och visa på områden som måste hanteras. Syftet har varit att utveckla pågående implementeringsprocess, hjälpa till att komma förbi trögheter och ge input till hur man ska kunna nå hållbara resultat efter det att projektperioden är slut.
Projektet är avslutat. Ta del av rapporten:
testbädd för svensk hälsosektorreform
Förstudie om innovation och systemutveckling
Västerbottens Läns Landsting har startat ett initiativ med målet att bygga en grund och en plattform för ett nationellt initiativ som kan ta itu med de strukturella och systematiska hindren i svensk hälso- och sjukvård när det gäller införande av innovationer. Initiativet bygger vidare på tidigare lokala erfarenheter med partnerskap mellan intressenter inom hälsosektorn och den privata sektorn.
Det första steget av arbetet drivs som en förstudie finansierad av Vinnova, där LHC deltar som forskningspartner och bidrar med organisationsvetenskapligt kunskapsstöd kring innovation, mottaglighet, hinder och systemutveckling.
Projektets första fas är avslutad och avrapporterades sommaren 2018. Ta del av rapporten:
Värdeskapande innovation i partnerskap – En hindersammanställning gällande innovationsmottaglighet och förutsättningar för värdeskapande partnerskap i hälso- och sjukvården
Sammanhållen bröstcancerprocess – piloter inom SLL
Jämförelse av mottaglighet vid tre sjukhus
Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland driver ett arbete med att omforma vårdprocessen kring bröstcancer, vilket i ett första steg ska genomföras på tre sjukhus i Stockholm. Detta är den första vårdprocessen bland flera att förändras, och det är därför av intresse att studera hur förändringen tas emot och vilka utmaningar som uppstår.
Leading Health Care har observerat och analyserat de viktigaste upplevda faktorerna som försvårar införandet av nya arbetssätt i dag. Vi har identifierat och jämfört aktiva systemhinder i tre olika fall, och diskuterar hur de kan hanteras. Detta är viktigt för att förändringsarbetet ska ha förutsättningar att få ett varaktigt genomslag i ordinarie verksamhet.
Projektet är avslutat. Ta del av rapporten:
Personcentrerad Vård – FRÅN koncept TILL PRAKTIK
Implementering och översättning
Centrum för personcentrerad vård (GPCC) har sedan 2010 utvecklat och forskat kring personcentrerad vård, bland annat genom två referensavdelningar på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra. Intresset ökar kring konceptet och flera enheter i landet vill införa personcentrering. I samband med det efterfrågas kunskap kring hur ett koncept och arbetssätt från en enhet kan implementeras hos andra enheter.
LHC har undersökt på vilket sätt konceptet personcentrerad vård har tagits emot lokalt. Med utgångspunkt i detta har vi tagit fram rekommendationer kring vidare implementering och spridning av konceptet.
Projektet är avslutat. Ta del av rapporten: