Vad är en tankesmedja?
Tankesmedjan som idé och organisationsform är något ganska nytt i Sverige. Speciellt den akademiska tankesmedjan. För oss innebär den att skapa mötesplatser och låta nya idéer födas ur dialog. Eller kanske multilog!
I svensk tradition har medlemsbaserade folkrörelser och intressen bildat olika slags forum för diskussion och samhällsanalys. De fyller sin funktion men nog behövs fler och nya arenor för tankeverksamhet och påverkan? Inte minst arenor som är politiskt obundna och inte knutna till något speciellt intresse förutom kunskapsbildning.
Internationellt är akademiska ”think tanks” inom hälso- och sjukvårdsområdet mer vanliga. I Storbritannien finns till exempel de väletablerade tankesmedjorna Nuffield Trust och Kings Fund, som presenterar analyser av sektorns utveckling och regelmässigt konsulteras av policymakare och andra beslutsfattare.
Förutom att smida egna idéer vill vi låta andras idéer mötas. I ett system fullt av stuprör är det ju många som ropar efter mer samarbete tvärs över gränserna. Här vittnar många om att LHC fyller en unik funktion när vi erbjuder en plats där man kan tala öppet om utmaningar och möjligheter i den egna verksamheten. ”Gamla” problem kan diskuteras på ett nytt sätt och med nya människor.
Vad gör LHC? I en stressad vardag fylld av att trimma och slimma den egna verksamheten erbjuder vi en arena med friskt syre, nya tankar och stimulerande möten. Här kan forskare och praktiker från olika områden mötas och tänka och utveckla det nya tillsammans. Ibland kallas det ”tredje uppgiften”.
Vad är aktionsforskning?
De flesta av LHC:s verksamhetsnära studier bedrivs med en interaktiv ansats som kallas aktionsforskning. Det innebär att forskarna är en del av förloppet genom att återkoppla löpande och påverka processen.
Detta skiljer sig från traditionell, observerande forskning där forskare – efter en eventuell inledande intervention – strävar efter att störa ett förlopp så lite som möjligt och resultaten presenteras först efter att studien avslutats. Vi arbetar med en omvänd approach. I många projekt lägger vi lika stor vikt vid att skapa dialog och agera bollplank som att analysera. Interaktionen blir tät och såväl verksamheten som forskningsfrågan kan komma att förändras under studiens gång.
Om projektet ”lyckats” hålla sig till sin ursprungliga plan är inte det viktigaste för oss. Istället lägger vi mycket tid till att observera och diskutera den dynamik vi ser i arbetet över tid. En central fråga är vilka förutsättningar och mekanismer som behöver vara på plats för att projektets insikter och vinningar ska kunna permanentas i ordinarie verksamhet på sikt.
Vad gör LHC? Vi är med i ert projekt; analyserar, lär och återkopplar med fokus på att skapa långsiktiga resultat baserat på lokala förutsättningar i ordinarie verksamhet.
Några av de uppdragsgivare vi arbetat för och med är Inspektionen för Vård och Omsorg, RCC i Samverkan, Sveriges Kommuner och Regioner, Västra Götalandsregionen, Vinnova, Socialdepartementet, Region Örebro, Skånes Universitetssjukvård, Landstinget i Sörmland, Västerbottens Läns Landsting, Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland, GPCC, AbbVie, Janssen, Vårdanalys, Stockholms Stad, Socialstyrelsen, Stockholms läns landsting, Pfizer och Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen .
Läs mer om våra pågående projekt och ladda ner våra publikationer.
Vad är policyrelevans?
”Men vad råder ni oss då att göra?” är en vanlig fråga man får när man jobbar på en tankesmedja. På LHC framhåller vi då att vi inte företräder något särskilt politiskt eller ekonomiskt intresse. Inte heller säljer vi specifika modeller.
Däremot har vi gjort det till vår roll att lyfta fram ett perspektiv som vi tycker kommit i skymundan när det gäller handlar om att utveckla hälso- och sjukvården. Nämligen forskning om vårdsektorn som inte är medicinsk eller vårdvetenskaplig, utan samhällsvetenskaplig. Forskning som inte studerar själva vårdandet, utan problematiserar förutsättningarna för hur vård och omsorg kan bedrivas.
I jämförelse med affärsdrivande konsulters hårt lösningsbetonade kunskap kan våra akademiskt grundade angreppssätt och slutsatser kanske uppfattas som onödigt krångliga. Vi kommer sällan med direkta råd om ”hur man ska göra” och aldrig med ideala modeller eller universallösningar. Istället betonar vi situationsberoende och lokalt anpassade lösningar. Att förstå och beskriva komplexitet (istället för att reducera den) ser vi som ett nödvändigt steg på vägen.
Många har vittnat om att de kommer från LHC med fler frågor än svar. Det tror vi är bra då den som ser problem på nya sätt också kan hitta nya vägar att angripa dem. Grundidén är att forskningen kan ge nya infallsvinklar, men lika viktigt är att forskningsperspektiven får sammanföras med aktuella frågeställningar och erfarenheter från dem som är verksamma i praktiken. Därigenom utmanas föreställningen att det är svårt att kombinera praktisk och akademisk relevans.
Vad gör LHC? Vi arbetar med de viktigaste aktörerna för att hitta de relevanta frågorna. Vi ger verktyg att utifrån den egna positionen hitta de bästa svaren. Genom att erbjuda forskningsbaserat stöd till politiker, förvaltningar, verksamhetsledningar och vårdprofessionella kan vi, utöver att bidra till en med välgrundad, långsiktig och engagerad sjukvårdsdebatt, även påverka policyutformning och beslutsfattande.