Skolmarknaden – nya vägar framåt

Presentation av uppdrag-välfärd-rapport om skolmarknaden

Under 1990-talet möjliggjordes konkurrens och ökad valfrihet på skolmarknaden med främst två reformer: införandet av skolpengen och införandet av det fria skolvalet. Vilka konsekvenser har reformerna fått 20 år senare? Vad kan göras för att förbättra förutsättningarna för ett fritt val och konkurrens på skolmarknaden?

Under seminariet kommer Fredrik Bergström och Emanuel Welander att presentera sin rapport vilket följs av en paneldiskussion där Lars Leijonborg, ordförande i Friskoleutredningen, Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare, Socialdemokraterna, Mikaela Valtersson, vice VD Kunskapsskolan, Håkan Wiclander, styrelseledamot, Idéburen skola och Björn Öckert, docent, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning (IFAU) kommer att delta. Tove Lifvendahl är moderator för seminariet.

Referat:

Den 8 April 2013 presenterades Uppdrag Välfärds andra forskningsrapport, ”Skolmarknaden – nya vägar framåt”. Ett hundratal personer samlades i Handelshögskolans lokaler för att följa seminariet.

Medverkande var forskningsrapportens författare, Fredrik Bergström, ekon. dr, affärsområdeschef på WSP och Emanuel Welander, ekon. kand. Paneldebattörer var Mikaela Valtersson, vice vd Kunskapsskolan, Lars Leijonborg, ordförande i Friskoleutredningen, Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare, Socialdemokraterna, Björn Öckert, docent, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning (IFAU) och Håkan Wiclander, styrelseledamot i föreningen Idéburen skola och chef för ABF Stockholm. Moderator var Tove Lifvendahl, Senior Fellow, FORES.

Inledningsvis presenterades forskningsrapporten av Fredrik Bergström, som ansåg att diskussionen kring skolmarknaden bör nyanseras, eftersom ämnet är polariserat. Under de senaste 20 åren har två reformer genomförts inom skolvärlden som möjliggjort konkurrens och ökad valfrihet: införandet av skolpengen och det fria skolvalet. Rapporten undersöker följderna av dessa två reformer och hur dessa kan förbättras i dagens skolmarknad. Forskningen visar att det är marginella skillnader mellan kommunala skolor och friskolor samt att friskolor har haft en positiv inverkan på kommunala skolor.

Rapporten lyfter fram tre åtgärder som är viktiga för att utforma en bättre skola och skolmarknad; informera mera, differentiera och specialisera mera samt konkurrera mera. För att förbättra informationen presenterades följande förslag: betygsätt skolor, fokusera på relevanta målvariabler, ta lärdom av samt informera om framgångsrika skolor och tillåt externa aktörer att utvärdera och publicera information. Vidare förslår rapporten att differentiering och specialisering bör öka genom att ge skolor fler frihetsgrader och att tillåta att skolor får köpa in kompetens ifrån underleverantörer inom de ämnen där de saknar kompetens. Slutligen måste konkurrensen öka genom att nya verksamheter tillkommer och genom att skolor tar lärdom av vilka skolverksamheter som inte fungerar. –De sämre skolorna slås ut och de bra skolorna överlever, konstaterade Fredrik Bergström.

Presentationen följdes av en paneldebatt. Lars Leijonborg menade att situationen i den svenska skolan kanske hade varit värre utan friskolor. De bidrar till att skolvärlden utvecklas samt skapar en kvalitetsdrivande effekt. Marika Lindgren Åsbrink menade att utvecklingen inom skolmarknaden inte alltid har bidragit till en pedagogisk variation, utan istället skapat likvärdiga alternativ. Därtill hade hon önskat att rapportens förslag kring ökad konkurrens hade diskuterats ytterligare Det bör ställas andra krav inom skolvärlden än på andra marknader, eftersom den finansieras med skattebetalarnas pengar. Marika menade också att diskussionen om att stänga sämre skolor, inte är lika logiskt i praktiken eftersom det inte alltid är invånarnas vilja. Håkan Wiclander lyfte fram att det kan vara riskabelt att använda ett nationalekonomiskt perspektiv inom skolmarknaden. Mångfalden måste värnas för att inte ett fåtal skolaktörer ska inneha majoritet i skolvärlden.

Att dagens skola är likriktad och hämmande är ett ämne som Mikaela Valtersson poängterade under paneldebatten. Enligt henne, är rapportens förslag om att differentiera och specialisera motsatsen till hur dagens skola är utformad, fokus ligger istället på ”input krav” till exempel hur många timmar matte som eleverna ska läsa. Björn Öckert tyckte att rapporten var välskriven och är inriktad på förändring, men menar att allt för stort fokus ligger på entreprenörskap och företagen, istället borde eleverna prioriteras. Enligt Björn, finns svårigheter kring bedömningen av kvaliteten i undervisningen, ifall underleverantörer ansvarar för den delen.

Merparten av panelen var eniga om att ökad information är en viktig faktor för att förbättra skolmarknaden. Mikaela Valtersson menade att det förlaget är en av de enklaste att lösa och det borde vara avklarat för längesedan. Lars Leijonborg menade att ett statligt system som utför kontroller på ett mer systematiskt tillvägagångssätt, skulle underlätta processen. Björn Öckert konstaterade att föräldrar och elever kan ha andra val och kriterier än samhället.

Medverkande:

Fredrik Bergström, ekon. dr, affärsområdeschef på WSP
Lars Leijonborg, ordförande i Friskoleutredningen
Tove Lifvendahl, Senior Fellow, FORES
Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare, Socialdemokraterna
Mikaela Valtersson, vice VD Kunskapsskolan
Emanuel Welander, ekon. kand
Håkan Wiclander, styrelseledamot i föreningen Idéburen skola och chef för ABF stockholm
Björn Öckert, docent, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning (IFAU)