Jubileumsseminarium och boklansering

Referat från dagen

Innovationskraft och ändrade regler för upphandling viktiga utmaningar

Sveriges hälso- och sjukvård och omsorg står inför stora utmaningar vad gäller styrning, ledning och organisering.

– Det här klarar ingen enskild aktör av att göra på egen hand, sa Hans Winberg.

Hans Winberg inledde förmiddagens diskussioner med en kort varudeklaration:
– LHC ska vara platsen för många olika intressen, för många olika aktörer. Här ska man kunna diskutera och analysera tillsammans.

Snabb utveckling ställer nya krav
Den snabba utvecklingen i hälso- och sjukvård och omsorg ställer nya krav.
– Litet läskigt kan det vara för de anställda när patienterna aktivt ska vara med och omdefiniera hela vårdsektorn, menade Hans Winberg.
Han pekade på vikten av gemensamma villkor och att alla vet vilka regler som gäller. Det övergripande syftet för LHC är att samla aktörerna för att öka värdet av verksamheten för patienter och professioner genom att analysera och förbättra styrning och ledning.
I det arbetet uppstår de intressanta frågorna, enligt Hans Winberg, i gränslandet mellan policy, ledning och innovation.
– Vi kan ha hur mycket evidensbaserade resultat som helst men de gör ingen nytta i vården om vi samtidigt saknar styrning över gränserna. Vi måste skapa styrsystem – och inte störsystem.

Bok med samlade erfarenheter
För att åstadkomma förbättringar av dagens system krävs samarbete mellan alla aktörer, djup kunskap för att förstå alla perspektiv i vård och omsorg, förmåga att översätta forskning i praktik
– Den forskning som vi ska presentera idag och som ligger till grund för våra iakttagelser bygger på en solid vetenskaplig grund och bred erfarenhet. Boken som vi publicerar idag pekar ut tio grundläggande tankar som kan förändra vårt sätt att tänka inom vård och omsorg.
LHC har samlat erfarenheterna efter fem års verksamhet i en ny skrift med samma namn som jubileumsseminariet ”Framtidens hälsa, vård och omsorg: Detta kommer debatten att handla om”. På seminariet presenterades boken av forskningsledaren Anna Krohwinkel:
– I boken har vi samlat erfarenheterna på tio områden och dragit slutsatser inför framtiden. Dessa tio nya tankespår tror vi kan vara till glädje för framtida ledarskap och styrning.
– Övergripande kan vi slå fast att mätningar i hälso- och sjukvård och omsorg måste vara till stöd för den lokala verksamheten. Den är i främsta hand inte till för att ledningen ska få en bättre kontroll.

De viktigaste slutsatserna
Några av de viktigaste slutsatserna i boken är:
Utforma verksamhet med patientens väg genom vården och omsorgen som grund. Det spelar ingen roll att alla delar är optimerade när människor ramlar mellan stolarna.
Styr inte alltför detaljerat. Att styra på distans är som att leda ett barnkalas per sms.
Utveckla organisering, styrning och ekonomiska incitament så att samarbete över nödvändiga gränser är möjligt. Följ upp på relevant resultat/värde för patienten/brukaren.
Utnyttja positiv organisationsteori som bevisat att förhållningssättet ”det beror på” är evidensbaserat. Så gör det lokalt, anpassa efter situationen och patient och stärk det lokala ledarskapet.

Ett kort sammandrag av bokens innehåll hittar du här:

10 nytänkande tankar för bättre hälsa, vård och omsorg
Det är skönt att titta framåt. Det gäller inte bara modeller och lösningar utan även tankar. Kanske har vi helt enkelt för många gamla tankar som präglar våra föreställningar om hur vård ska styras och utföras? Kanske måste vi helt enkelt börja med att tänka nytt för att kunna göra nytt? LHC har samlat det bästa av det vi tänkt under våra första fem år och försökt fånga tio nya tankespår som vi tror kan vara till glädje för framtida ledarskap och styrning.

Vem står för notan?
Claes-Fredrik Helgesson beskrev mångfalden av värden i vård och omsorg och hur olika goda värden ibland kan vara svåra att förena. Han illustrerade svårigheterna med en vardaglig liknelse från ett helt annat område. Han visade på de många kriterier – ibland motstridiga – som kan styra när ett middagssällskap ska dela på restaurangnotan.
– När tre personer ätit olika rätter på restaurang finns det två huvudsakliga sätt att dela notan – man kan dela notan i tre lika delar eller var och en kan betala just det man ätit.
Vilka värden som ska lyftas fram avgörs av situationen:
– Man gör på ett sätt när det är nära goda vänner, på ett annat sätt när kollegor går ut och äter. Om föräldrar går ut och äter med vuxna barn gör man kanske på ett tredje sätt. Hur man delar på notan beror alltså på situationen.
– Det är likadant i vården. Min slutsats är att i en enda handling definieras flera olika värden, som till exempel ekonomisk fördelning, rättvisa, bekvämlighet, solidaritet med mera.

Olika goda värden står emot varandra
Hur man väljer modell i vård och omsorg bestämmer vilka av värdena som lyfts fram, menade Claes-Fredrik Helgesson. Patientnytta och effektivitet är bara två värden som kan stå emot varandra.
– Standardisering i vården står till exempel ofta emot kontinuitet. För att skapa standardiserade lösningar i vården måste kontinuiteten brytas upp. Olika goda värden står emot varandra.
– Min poäng är att det krävs många olika sätt att organisera en verksamhet för att i olika situationer tillgodose olika goda värden, sa Claes-Fredrik Helgesson.

Sjukvården tappar i utvecklingstakt
I det första panelsamtalet inledde Helene Hellmark Knutsson:
– De tio nya tankarna i jubileumsboken var mycket intressanta.
– Sjukvården tappar i utvecklingstakt och vi tappar i konkurrenskraft inom life science, även om vi ligger på en hög nivå. Det ska samtidigt sägas att den tidigare regeringen gjort många bra saker för forskningen.
Helene Hellmark Knutsson menade att det inte räcker att tillföra resurser till forskningen utan att också se till att sjukvården är öppen för nya metoder och produkter.
– För att komma vidare och samverka mellan olika aktörer måste man ha samma värden och samma mål.

Industrin vill samarbeta mer
Anna Lefèvre Skjöldebrand menade att det hänt mycket positivt under de senaste fem åren.
– Industrin har tagit på sig att tänka i form av värde för patienten när nya produkter utvecklas. Men det klarar industrin inte av att göra på egen hand.
Hon pekade även på några av de problemområden som påverkar industrin.
– Vården måste kunna ta upp innovationer bättre, men upphandlingarna stöder inte detta. Väldigt mycket av ny teknologi används inte idag. Det vet ofta inte patienterna. Sedan finns ett problem med evidens. Framtagandet av evidens hindrar ofta upptaget av innovationer, sa Anna Lefèvre Skjöldebrand.

”Måste belöna innovation”
– Vi är många som är otåliga kring innovationsprocessen, intygade Daniel Forslund, som nyligen blev landets första innovationslandstingsråd.
– I vården ska man inte behöva be om lov för att driva innovation. Det är en uppgift för linjeverksamheten och inte en gerillaverksamhet. Vi måste förändra vården så att vi långsiktigt belönar innovationskraften.
Daniel Forslund menade också att beslutsfattarna i mindre grad ska försöka styra verksamheten detalj:
– Vården behöver fler modiga ledare som vågar släppa taget.
– Här kan LHC:s bok vara litet av metodstöd. Beslutsfattare kommer varje dag i kontakt med de tio kapitlen i jubileumsboken.
Även Helene Hellmark Knutsson kommenterade boken och en av slutsatserna.
– Detaljstyrningen kan lamslå hela organisationen. Den insikten är kanske den mest värdefulla insikten jag fick under förra mandatperioden. Enligt Daniel Forslund är inte problemet själva mätningen.
– Det största problemet är att vi inte rapporterar tillbaka till verksamheten. Mätningen blir bara en belastning, inte ett levande beslutsstöd för verksamheten.

Detalj eller helhet
Claes-Fredrik Helgesson kommenterade avvägningen mellan detaljer och helhetssyn i styrningen av verksamheter.
– Det finns ett uttryck som heter ”italiensk strejk” – det betyder att en verksamhet beslutar sig för att följa varje regel. Då slutar verksamheten ganska snabbt att fungera.
– Ska jag ta mitt ansvar som avdelningschef genom att följa varje regel eller ska jag ta mitt ansvar genom att göra det som är sunt för verksamheten och bottna i en professionell bedömning, frågade Claes-Fredrik Helgesson.
Helene Hellmark Knutsson återkom till diskussionen om vilka värden som ska prioriteras.
– I de demokratiska valen fastställs vilka som ska vara de övergripande värdena. Men inom dessa ramar bör vi kunna bygga på att man styr lokalt med tillit, ansvar, autonomi och professionell kunskap.
Liknelser mellan styrningen av vård och omsorg med styrningen av industrier är oftast inte relevanta enligt Anna Lefèvre Skjöldebrand.
– När vi talar om styrningen talar man ofta om att hämta inspiration från industrin. Jag tycker att det är en dålig liknelse. Vi behöver inte ett fantastiskt löpande band för att ta hand om patienterna, för patienter passar inte på ett löpande band.

Nya upphandlingsregler behövs
Johan Falk, VD för företaget One Med som producerar förbrukningsmateriel, efterlyste förändrade regler för upphandlingar inom vård och omsorg.
Helene Hellmark Knutsson svarade:
– Det är otroligt viktigt att vi kan använda upphandlingar för att stödja innovation, det skulle innebär enorma möjligheter. Och vi bör förstärka det lokala ledarskapet. Vi har kanske haft för stort fokus på de centrala ledarna.
Även Daniel Forslund betonade vikten av konstruktiva upphandlingsregler.
– Upphandling är inte bara en juridisk fråga. Hur vi upphandlar är en stor utmaning och en stor möjlighet.
Anna Lefèvre Skjöldebrand pläderade för att upphandlingarnas inriktning borde ändras:
– Gå ifrån att upphandla teknik till att upphandla kvalitet och resultat. Upphandling är det mest strategiska verktyg vi har för att leda en organisation. Det har man tyvärr inte sett i tillräckligt stor utsträckning i offentlig sektor.

Läkarens roll ifrågasattes
En fråga från auditoriet kom från Sara Riggare, doktorand i hälsoinformatik och patient med Parkinsons sjukdom.
– Tack för en hoppfull bok som bådar mycket gott för framtiden. Jag menar att vården bygger på en del felaktiga antaganden, till exempel att läkaren alltid vet mest och bäst. Hur skulle det se ut om man tog bort det antagandet?
Helene Hellmark Knutsson:
– Läkarna sitter inte med all kunskap.
– Jag kan också tycka att det är märkligt att 80 procent av sjukvården fortfarande är organiserad som akutsjukvård. Patienter och patientorganisationer skulle kunna bidra enormt mycket mer för att utveckla vården, för en ökad livskvalitet i vården.
Daniel Forslund bedömer patienten som den främsta innovationskraften i vården.
– Vi talar om patienter som har egna upplevelser, och i framtiden kan patienter bidra med långa serier av egna mätvärden med hjälp av ny teknik.
Enligt Anna Lefèvre Skjöldebrand kommer patienterna att protestera om de inte får vara delaktiga.

LHC firade 5-årsjubileum med seminarium och bokrelease
LHC blickade tillbaka på de första fem åren. De har bland annat resulterat i drygt 30 rapporter och därtill hundratals partnermöten, fokusgrupper, seminarier och årliga Almedalsseminarier (här finns en förteckning över rapporterna). Efter de första fem åren är frågan:
Hur ska vi på allvar ta oss an utmaningarna och samtidigt möta krav på bättre hälsa och vidta kraftfulla åtgärder för att minska kvalitetsbristerna? Kan vi samtidigt hushålla med de gemensamma resurserna?
Mot bakgrund av LHC:s erfarenheter från hälso- och sjukvården och omsorgen finns anledning att vara optimistisk inför framtiden. Men det krävs både omtag och omtänk.
På 5-årsjubileet deltog företrädare för hälso- och sjukvården, industrin, staten, landstingen och akademin. Både givare och mottagare av vårdens och omsorgens insatser deltog i diskussionerna.
Jubileumsdagen avslutades med rundvandring och middag på Vasamuseet på Djurgården.
Du kan också följa jubileumsseminariet på film (se nedan).

De viktigaste utmaningarna

Förmiddagen ägnades åt utmaningarna i hälso- och sjukvård och omsorg, inräknat de faktorer som ligger utanför de renodlat medicinska projekten.

Deltagare:
Daniel Forslund, innovationslandstingsråd (FP), Stockholms läns landsting
Claes-Fredrik Helgesson, professor, Linköpings universitet och ordförande i Stiftelsen Leading Health Care
Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S)
Anna Krohwinkel, forskningsledare på Leading Health Care
Anna Lefèvre Skjöldebrand, VD för Swedish Medtech

Patientmedverkan och innovationskraft

Under eftermiddagen fokuserade paneldeltagarna på patienterna som den drivande omvandlingskraften. Melvin Samsom, nytillträdd direktör för Karolinska universitetssjukhuset, berättade om det framgångsrika arbetet med att engagera patienterna i den nederländska hälso- och sjukvården.

Deltagare:
Britt-Marie Ahrnell, konsult, författare loch anhörig
Anders Lönnberg, ordförande i Diabetesorganisationen i Sverige
Melvin Samsom, nytillträdd direktör för Karolinska universitetssjukhuset
Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund
Mats Tyrstrup, forskare på Handelshögskolan och i Leading Health Care

Inlägg under seminariet, del 1

00.00.00 Inledningspresentation
00.01.46 Hans Winberg inleder
00.15.25 Anna Krohwinkel presenterar jubileumsboken
00.31.08 Claes-Fredrik Helgesson diskuterar svårförenliga goda värden
00.48.21 Paneldiskussion, del 1
00.50.47 Helene Hellmark Knutssons första inlägg
01.00.13 Anna Lefèvre Skjöldebrands första inlägg
01.10.25 Daniel Forslunds första inlägg
01.24.49 CF Helgessons första diskussionsinlägg
01.35.01 Fråga från Johan Falk, VD på företaget One Med
01.43.29 Fråga från Sara Riggare, doktorand på KI
01.54.12 Daniel Forslund föreslår innovationspris åt vården

Moderator: Hans Winberg, generalsekreterare för Stiftelsen Leading Health Care.

Film från seminariet Del 1

Film från seminariet Del 2