Internationellt seminarium kring utvecklingen av äldrevården

Den 11 oktober bjöd LHC in till ett seminarium inom ramen för vårt uppdrag om ersättningssystem för en sammanhållen vård och omsorg om äldre. Fokus den här gången var på vad internationella utblickar kan bidra med när det gäller att utveckla den svenska vården och omsorgen.

Seminariet inleddes med en introduktion av äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, som berättade om hur regeringens satsning på de mest sjuka äldre fortskrider och hur LHC:s uppdrag kring ersättningssystem kommer in i bilden.

Därefter presenterade Eva Hagbjer, forskare vid sektionen för redovisning och finansiering vid Handelshögskolan i Stockholm, en studie av internationella föregångare när det gäller en sammanhållen vård och omsorg om äldre som hon gjort på uppdrag av LHC. I rapporten jämförs modeller från sex olika länder, med speciellt fokus på hur ersättningen från beställare till utförare inom respektive system är utformad.

– Liksom i Sverige baseras de flesta system på en mix av olika fasta och rörliga ersättningar. I kombination med detta används olika angreppssätt för att utforma ersättning på ett mer aggregerat sätt, det vill säga betala för med än ett vårdområde/en typ av behov i taget, berättade Eva. Ofta, men inte alltid, kombineras detta med en integrering av vård- och omsorgsproduktionen inom samma organisation.

– Sammanhållna uppdragsbeskrivningar och ersättningsmodeller som innefattar både vård och omsorg, eller som spänner över både öppen och sluten vård har hittills varit ovanliga i Sverige och utgör därmed en utvecklingspotential som är värd att utforska vidare. Internationell erfarenhet visar att detta går att kombinera med valfrihet givet att brukarunderlaget är tillräckligt, menade Eva som därmed även öppnade upp för en diskussion om vårdvalets för- och nackdelar för äldre individer.

Därefter talade Teun Zuident-Jerak, forskare vid Institute of Health Policy and Management vid Erasmus University Rotterdam om sina studier av den holländska äldrevårdsmodellen och reforminitiativ inom denna. Han har särskilt intresserat sig för för interaktionen mellan policymål och implementering, och hur styrningen bör utformas för att främja långsiktigt hållbara förbättringar.

– Ofta finns det olika vägar att uppnå ett och samma mål, men styrningen – och framför allt uppföljningen – av förändringsprocesser ger inte alltid utrymme för en mångfald av goda exempel att synliggöras och spridas, menade Teun och illustrerade med ett exempel från det holländska patientsäkerhetsarbetet, där en metod som gick ut på att så långt som möjligt allokera ansvaret för medicinering till patienterna själva hade visat sig ge väldigt goda resultat. Detta syntes dock inte i den nationella uppföljningen, som fokuserade på produktion av registerdata och därmed förutsatte en omfattande kontroll av de enskilda individernas läkemedelsanvändning.

Diskussionen kom att röra sig bland annat kring hur man kan utforma en styrning som utgår från nationella mål men som tillåter lokal variation i genomförandet.

– Ett sätt kan vara att satsa på praktiknära studier som inte bara visar vilka resultat som har uppnåtts, utan också hur och varför, avslutade Teun, något som LHC gärna instämmer i.

Rapporten ”Internationella föregångare inom en sammanhållen vård om omsorg”

Eva Hagbjers presentation

Teun Zuident-Jeraks presentation