Kära läsare,

Så går en vecka till och sommaren börjar hacka och släppa greppet för en tidig och mild höst. Och vi som arbetar är åter inne i vardagens lunk där vi strävar på samtidigt som vi letar efter mening och mål.

Jag får lite då och då frågan om varför jag och LHC stretar på. Många förstår inte varför vi orkar kämpa med knaggliga finanser, ibland lite bristande uppskattning och om det inte vore ett bättre liv att slippa kämpa så förfärligt. Ge upp är ju en lösning på dessa problem. Men då inställer sig några frågor: vad ska jag då göra, det är ju detta jag investerat flera decennier i? Vem ska annars kämpa för systemomställning även inom organisering styrning och ledning?

Medicinen och tekniken utvecklas radikalt vare sig vi vill det eller ej eller ens om vi gör något alls. Dessa revolutioner är globala och låter sig inte påverkas nämnvärt av en svensk hållning. Därtill är vi för små (i likhet med nästan alla andra). Däremot kan vi påverka och beveka en del av konsekvenserna av utveckling. Liksom lirka in utvecklingen i några spår där vi kan klä den med rättvisa, omdöme och jämlikhet.

Det är en magnifik uppgift som jag tror att jag som person inte kan påverka. Men jag kan med mina erfarenheter och kunskaper sträcka ut handen till andra och fråga: vill du kämpa tillsammans för en sådan värdebaserad utveckling? En som inte går överstyr och lämnar alla bakom sig.

Det ger mig mål och mening i mitt liv, om än inte högar av pengar och befrielse från ständigt granskande revisorer och skattemyndigheter. Men det är värt det. För ibland är det faktiskt upp till var och en av oss: vill vi räcka ut våra händer för att sträva mot en bättre framtid tillsammans med andra? Jag vill. Och tänker fortsätta till det är absolut kört. Och den dagen hoppas jag att jag slipper uppleva.

Vardagsveckan är däremot körd för denna gång. Det lackar mot helg. Låt oss göra den meningsfull!

Trevlig helg!

Hans