Kära läsare,

Denna veckan kom att gå lite i Nära vårdens tecken. Vi är ju i och för sig närmare våren också än vi var förra veckan. Jag vill bara passa på även i detta mer publika forum att än en gång tacka Lisbeth Löpare Johansson för allt samarbete vi haft under hela 2000-talet. Och med flera rapporter vi gjorde tillsammans i hennes roll som nära vård-samordnare på SKR blev det ju ett storstilat avslut. Tack från alla oss på LHC Lisbeth!

Företrädare för alla regioner och många kommuner samlades i går till en dag om nära vård och tillgänglighet för att framför allt utbyta erfarenheter. Arrangör var Socialstyrelsen, ett led i en strategisk satsning för att komma närmare dem de är till för och för att låta lärandet gå på alla håll. Något som också präglade den gemensamma redovisningen från dagen.

Att vi måste samverka mer och på riktigt var en gemensam slutsats. Alla lyckade projekt innehåller element av bredare samverkan än vi varit vana vid i en fragmentiseras vård och omsorg. Samhandling blir ett uttryck för detta. Jag menar att samverkan är just vad det låter som – att verka tillsammans med respekt för och tillit till varandra. Beordrad samverkan som inte förstås ute i verksamheterna är något annat. Det skapar inga äkta grupper utan bara samlingar av folk som har ett samverkansmöte på sin agenda.

Att försöka få fram samverkan genom riktlinjer och strukturförändring är, som Mats Tyrstrup brukade säga om omorganisationer, att starta en härdsmälta för att grilla korv. Ta reda på vilka du behöver samverka med och träffa dem. Då är det bra att hålla patienter och brukare i handen – de vet mer än väl vilka de måste träffa och jag lovar, de skulle gärna vilja att alla var sampratade och medvetna om vad den andra handen gör.

Det kom också upp att styrningen av nära vård är komplex. Det tror jag inte ett ögonblick på. Verksamheterna när de måste kombineras skapar en komplex miljö med motstridiga krav och problem. Styrningen däremot är på sin höjd komplicerad, men fullt möjlig att få ihop. Försöker man göra styrningen komplex i sig, som vi ju gjort med alltför riklig detaljstyrning, påverkar man sällan beteenden. Tricket är att styrning handlar mer om att rätt analysera effekterna av det vi gör samt hålla en tydlig riktning i utvecklingsarbetet. Utan att alltför mycket tro att hurrat kan styras uppifrån. Leder gör man genom medarbetare, inte genom att peka med hela handen.

Det hindrar inte att lite handpekande kan vara bra för att få familj och vänner att vara på samma plats vid rätt tillfälle. Men låt samtalen flöda fritt utifrån var och ens egna tycke och smak!

Trevlig helg,

Hans
Generalsekreterare
Leading Health Care