Reflektioner från projektet Ett livskraftigt Västmanland.
Docent Mats Tyrstrup, forskningsledare på LHC, har sedan 2023 lett LHCs arbete inom ramen för projektet Ett livskraftigt Västmanland. Inom Region Västmanland genomförs en samlad regional utvecklingssatsning med förbättrad folkhälsa som ett av utvecklingsområdena. LHC har engagerats för att bidra med aktionsforskning rörande utvecklingsområdet i fyra pilotkommuner.
Fokus är att involvera medborgarna i lokal samhällsutveckling baserat på kunskaper om att inflytande över livsmiljön kan vara hälsofrämjande. Rent praktiskt sker det genom att förbereda kommunanställda inför uppgiften att samtala med medborgarna kring strategiska utvecklingsbehov lokalt: I Hallstahammar bygget av en ny skola i stadsdelen Nibble, i Norberg en vitalisering av området Kärrgruvan, i Fagersta kommunens preventiva arbete med psykisk hälsa och i Västerås förbättringar för medborgarna i stadsdelen Pettersberg.
I denna artikel delar Mats, tillsammans med Marie Tollefsen Markström (Folkhälsochef, Region Västmanland), med sig av sina reflektioner kring det pågående arbetet.
Mats Tyrstrup och Marie Tollefsen Markström:
Tre stora berättelser gör anspråk på att beskriva den svenska vårdens problem. Äldst är den om bristande resurser och större budgetar som lösningen. En nyare säger att vården hämmas av institutionella faktorer. Då är lösningen reformer (vårdval, kö-miljard, etc.). Den tredje pekar ut dåligt management. Och modeller som LEAN som lösningen.
Leading Health Cares bidrag till analyserna är bland annat en modell för klassificering av vårdsituationer. En av två dimensioner avser om vården har avslut eller inte? Den andra gäller antalet vårdgivare (en eller flera?). Historiskt har svensk vård organiserats utifrån specialistvården. Tidigare i praktiken med avslut. Antingen botades patienterna. Eller så dog de. Alternativt fick leva med krämporna och diverse huskurer.
Den medicinska utvecklingen har ändrat vårdpanoramat radikalt. Idag är 10-årsöverlevnaden vid cancer 72%. Mortala sjukdomar som blivit kroniska! Multisjuka äldre – mellan 3 och 5% av alla patienter – är i LHCs modell kroniker. Dock med många vårdgivare (flera diagnoser). Vård av äldre multisjuka förbrukar (minst!) 50% av vårdresurserna (Stiernstedt, SOU 2016:2, Effektiv vård).
Kroniska sjukdomar påverkar i hög grad folkhälsan. Vården fokuserar på individuell behandling utifrån invärtesmedicin. Populationsnivån reserveras för folkbildning. Ingen självklar strategi! Exempelvis kan socialmedicin bidra betydligt mer än idag och öppna nya möjligheter för hälsoarbetet. Bakgrunden är att;
Socialmedicin är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde, och en medicinsk specialitet, som handlar om människors hälsa och sjukdom i samspel med det omgivande samhället, särskilt hur människors livsvillkor påverkar sjukdomspanorama och den ojämlika hälsan. (Svensk Förening för Socialmedicin och Folkhälsa)
Disciplinen är välkänd bland folkhälsovetarna. Däremot har den aldrig fått det genomslag potentialen motiverar. I Region Västmanland arbetar Leading Health Care, på Folkhälsoenhetens initiativ, med forskning om folkhälsa baserat på socialmedicin. Forskning inom fältet har visat att de som kan påverka sina livsvillkor tenderar att ha bättre hälsa än de vilka inte kan detta. Något vi har tagit fasta på.
Utöver regionen deltar kommunerna Hallstahammar, Fagersta och Norberg samt Västerås stad. Projektet drivs som aktionsforskning. Forskare och praktiker arbetar tillsammans och aktuella processer studeras genom att forskarna deltar i dem! Resultaten utgörs av erfarenheter förädlade med vetenskapliga referensramar. Metodologiskt kallat induktion. Och alla erfarenheter går för övrigt att förädla!
Mycket kan sägas om vad vi uträttat tillsammans i Västmanland. Ett antal väl fungerande tillvägagångssätt har utvecklats. Vissa har fungerat mindre bra. Några inte alls. Oaktat vilket omsätts lärdomarna kontinuerligt i kommunernas och regionens hälsoarbete. Ambitionen är att lyfta invånarnas perspektiv på de problem och möjligheter kommunerna identifierat. Särskilt hur perspektiven kan integreras i kommunernas beslutsprocesser. Vi utgår från befintliga relationer mellan invånarna och de av kommunens medarbetare som möter dessa i sina ordinarie arbeten. Medarbetarna förbereds (om de vill) för att samla åsikter och idéer om uppdragen kommunerna har givit teamet. Så får invånarna möjlighet att påverka miljöerna de lever i. Exempelvis;
· Vad kan den nya skolan erbjuda området utöver att vara skola? (Nibble i Hallsta-hammar).
· Vad krävs av samhället, skolan, fritiden etcetera för att unga ska bibehålla en god psykisk hälsa? (Ungdomarna i Fagersta).
· Vill boende och entreprenörer ingå i ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) för att samordna olika resurser och förnya området? (Kärrgruvan i Norberg).
· Kan en IOP inom ungdomsidrott stimulera invånare att samlas runt andra intressen och driva dessa tillsammans i föreningar? (Pettersberg i Västerås).
Stiernstedts utredning (ibid) formulerade en fjärde berättelse. Sensmoralen är att patienterna för ofta är på fel ställe i vårdsystemet – där det är trångt och dyrt (specialistvården). Nergårdh visade att God och Nära vård (SOU 2018:39) kan matcha vårdbehov och vårdnivå på ett bra sätt. Och patienter, resurser och kompetens skulle flyttas – vilket var Stiernstedts förslag – till primärvården. Hur detta lyckats beror på vem man frågar.
Aktionsforskningen har ökat medvetenheten i olika förvaltningar om att deras verksamheter har socialmedicinska konsekvenser. Alltså påverkar folkhälsan! Kretsen som kan bidra till folkhälsa vidgas. Liksom att skillnaden mellan prevention och behandling blir mindre distinkt. En god livsmiljö erbjuder invånare utan diagnoser förebyggande insatser. De med diagnos får åtminstone viss rehabilitering. Ofta mer än så! Måhända precisionshälsa, personcentrering och jämlik vård i samma lösning?
Skattningar av hälsoeffekter har legat utanför studien. De kräver kontinuitet i inflytandet och mångåriga studier av hälsotalen. Vi undersöker hur medborgarinflytande kan organiseras och har visat att innovativa idéer gärna föds i de här processerna. Vi vet hur loopen kan se ut – från politik, via medarbetare, till medborgarna och tillbaka igen. Vi vet även hur den inte ska se ut. Och varför! Vad vi åskådliggör är hur människors behov kan integreras med lokal samhällsutveckling. Och därmed skapa inflytande över de egna livsvillkoren. Inflytande tillsammans med andra men på samhällsnivån. I varje fall i den utsträckning kommunen med kontinuitet fungera som möjliggörare för invånarna. Och regionen för kommunen. Då kan samhället utvecklas utifrån invånarnas behov och önskemål – med förbättrad folkhälsa som uthålligt resultat. På populationsnivån!
Mats Tyrstrup, Forskningsledare, Leading Health Care
Marie Tollefsen Markström, Folkhälsochef, Region Västmanland