Kära läsare,
Nu är det advent. En förberedelsetid för det som sker på julaftonen och som enligt kristen tradition innebär Jesus födelse. Från början var det en tid av stillhet, till och med fasta, men det kan väl knappast sägas prägla vår moderna decembermånads kommersiella jäkt.
Lika lite stillhet råder hos de som förbereder sig för införande av Millennium, som väl vid det här laget i vården är lika känt som advent. Om detta skrev jag förra veckan. Men försök att förmedla samhällsvetenskapliga kunskaper om investeringsprocesser, eftersom de ligger inom andra vetenskapliga fält än det biomedicinska, blir lätt förbisedda av vårdens beslutsfattare. I en sektor som i övrigt alltid pratar om kunskapsstyrning är det närmast upprörande att se hur forskare träder fram och pekar på att de allomfattande system, som Millenium är ett exempel på, avfärdades i informationssystemsforskningen redan på 90-talet.
Forskningen om NPM avtog mot slutet av 90-talet, då var till och med de sista avhandlingsprojekten i mål. Och ja, forskning tar tid. Det är därför det idag finns en kör av forskarröster som pratar om funktionell dumhet, komplexitet, systemfrågor och så vidare. Det är inte helt lätt att bryta igenom den lockande en lösning-som-fixar-allt-tron som uttrycks i till exempel stora IT-upphandlingar. Varningsklockor ringer alltid hos oss som levt i denna forskning redan när megaprojekten föds. Precis som de alltid tystas och lindas in i bomull för att inte grusa till det i starten.
Många är också haverierna. Stockholms Stads skolplattform är en, Betala P en annan. Paraplyprojektet på 90-talet som växte tills det bidde en tumme. För att inte tala om NHS gigantiska pengaslukande IT-projekt i början av detta årtusende. Ändå gör vi om samma sak, gång efter gång.
1995 föreslog jag på Kvalitetsmässan i Göteborg en paus för alla megautvecklare till förmån för användarnas röster. De som kommer in, som nu i Skåne, tre månader innan start av ett projekt som slukat stora resurser under sex år. Till alla vill jag säga att forskningserfarenheten säger att max 10-15% av en investering går åt till inköp och programmering. Resten förbrukas i införandet och för att utveckla användningen. Det är därför vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet säger att man ska betrakta utveckling av informationssystem som verksamhetsutveckling och inte försöka luftlandsätta dyra mojänger efter flera års utveckling. Mellan tummen och pekfingret kommer ett införande av Millenium-systemen då att kosta 2-300 miljarder kronor för att driftsätta.
Men det är ju bara teknisk och samhällsvetenskaplig forskning som konstaterar detta. Vården kanske gör en tulipanaros och bryter mönstret.
Bryta mönstret vet jag inte om du har så mycket nytta av inför helgen, men en och annan ny tanke går säkert att tänka och resonera om med dina nära och kära. För det är advent, och med advent kommer hoppet och ljuset. Kanske till oss också.
Trevlig helg,
Hans