Hur ser framtidens hälso- och sjukvård ut – och vilka frågor behöver vi gemensamt driva för att nå dit? I LHC:s partnergrupp möts representanter från hela sektorn: myndigheter, beställare, vårdgivare, professionsförbund, patientföreningar, branschorgan och läkemedelsbolag. Här skapas en arena för öppna samtal och konstruktiva diskussioner om hur vi kan utveckla systemet tillsammans.
I denna artikelserie låter vi våra partners själva berätta om samarbetet med LHC och de frågor de ser som mest angelägna framåt. Den här veckan har vi pratat med Ida Kåhlin – förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter.
Vad är det viktigaste ni får ut av ert partnerskap med LHC?
För Sveriges Arbetsterapeuter bidrar partnerskapet med LHC till en fördjupad förståelse för hälso- och sjukvårdssystemets olika delar. Genom vårt samarbete skapas viktiga dialoger mellan oss professionsförbund, patientföreningar, myndigheter och andra aktörer om hur vården kan organiseras och utvecklas för att bättre möta både patienters och medarbetares behov.
Partnerskapet ger också möjlighet för oss att tillsammans diskutera strukturella frågor, som hur kompetens tas tillvara, hur patienter kan följas genom vårdens olika delar och hur vårdens resurser används på bästa sätt i en tid av utmaning och omställning.
Varför tycker ni att det är viktigt att bidra till LHC:s arbete?
För Sveriges Arbetsterapeuter är LHC en viktig arena för samverkan och delaktighet. Vår profession har perspektiv och kunskap som inte alltid på ett självklart sätt finns med där viktiga diskussioner om hälso- och sjukvården sker. Partnerskapet i LHC ger oss möjlighet att bidra samtidigt som vi får med oss tankar och perspektiv som berikar vår verksamhet. Här finns utrymme för konstruktiva samtal om komplexa frågor som ingen aktör kan lösa på egen hand.
Vilka frågor ser ni som särskilt viktiga framåt inom hälso- och sjukvården?
För oss är omställningen till god och nära vård den i särklass viktigaste frågan för en hållbar utveckling av svensk hälso- och sjukvård vilket också inkluderar en hälsofrämjande arbetsmiljö för vårdens medarbetare. Det kräver förändrade arbetssätt samt en ”nära vård-säkrad” kompetensförsörjning, styrning och ledning.
AI, digitala lösningar och e-hälsa kommer att vara betydande katalysatorer i arbetet med att säkerställa effektiva, säkra och personcentrerade insatser i den nära vården, så det har vi ett särskilt span på. Omställningen kräver också nya och förändrade sammansättningar av kompetenser. Vi behöver en kompetensförsörjningsplan som omfattar både en medveten dimensionering av olika kompetenser och professioner och förutsättningar för en relevant fort- och vidareutbildning. Men inget är förstås möjligt utan rätt ledning och styrning. För att skapa bättre strukturella förutsättningar för omställningen anser vi att det behövs kompetens kring hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser på ledningsnivå såväl nationellt som i regioner och kommuner.
Ida Kåhlin
Förbundsordförande
Sveriges Arbetsterapeuter