En av Leading Health Cares första partners (de var 11) var Lif – de forskande läkemedelsföretagen. Tillsammans med bl a dåvarande Läkemedelsförmånsnämden, numera TLV, och några andra tyckte vi att det fick vara slut på den tystnadskultur som sade att olika aktörer skall undvika varandra. Sedan 1 oktober är Sofia Wallström VD på Lif. Här skriver hon lite om LHC och hur hon tänker framåt.

Sofia Wallström:

När vi på Lif var med och grundade Leading Health Care var målet tydligt: att utifrån en akademisk grund skapa en öppen och oberoende plattform för fördjupad dialog, reflektion och kunskapsutbyte. En arena där olika perspektiv kan mötas för att belysa helhetsperspektivet och diskutera utmaningar och möjligheter för den svenska hälso- och sjukvården. Vi är stolta över att fortsatt vara en del av denna viktiga diskussion och kunna bidra med läkemedelsbranschens perspektiv.

Läkemedelsindustrins betydelse för Sverige

Läkemedelsbranschen är en av Sveriges viktigaste och mest dynamiska basnäringar, med en central roll i att främja folkhälsa, stärka den svenska ekonomin och driva innovation.

Branschens betydelse för Sveriges ekonomi är betydande. Life science-sektorn står idag för 10 procent av Sveriges totala export och läkemedel är den handelsvara som har det högsta positiva handelsnettot. Med FoU-investeringar som överstiger tio miljarder årligen är läkemedelsbranschen även en av de mest forskningsintensiva sektorerna i det svenska näringslivet och har en stor betydelse för Sveriges ställning som en framstående kunskaps- och forskningsnation. Till det kan läggas utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård och den patientnytta som samverkan mellan akademisk forskning och life science-företag bidrar till i form av spetskompetens, forskningsresurser och tidig tillgång till nya terapier. En sektor att värna och en bransch som har potential att ytterligare öka bidraget till svensk välfärd.

Under lång tid har läkemedelskostnadens andel av hälso- och sjukvårdens totala kostnader legat konstant, stadigt strax under tio procent. Samtidigt har vi, genom introduktionen av nya och mer effektiva behandlingar, sett stora produktivitetsvinster och en betydande kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvården. Och en befolkning som kan leva längre och friskare liv, vilket utöver bättre folkhälsa, leder till både ökad produktivitet i samhället och ökad motståndskraft i tider där Sveriges beredskap behöver stärkas.

Statens och regionernas roll

Läkemedel är en hörnsten i hälso- och sjukvården som påverkar både vårdens kvalitet och dess produktivitet. Trots detta hanteras läkemedel i dag splittrat och med tydliga brister i jämlikhet och tillgänglighet.

Sverige har i dag ett delat system för läkemedel, där staten och regionerna har olika men överlappande ansvarsområden. Staten ansvarar för forsknings-, utbildnings- och näringspolitiska åtgärder, bland annat den nationella life science-strategin, beslutar om pris och subvention av receptbelagda läkemedel genom TLV och finansierar merparten av läkemedelsanvändningen genom ett specialdestinerat statsbidrag.

Regionerna ansvarar å sin sida för att tillgodose kraven på god och jämlik vård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Regionerna har kostnadsansvar för receptförskrivna läkemedel, som finansieras via statsbidraget, samt upphandling och finansiering av klinikläkemedel som används inom den specialiserade sjukhusvården.

En följd av att det över tjugo år gamla läkemedelssystemet inte reformerats har blivit fragmentisering och ineffektivitet. Sveriges system för prissättning och subvention av läkemedel, och ordningen med olika beslutande och betalande nivåer, är helt enkelt inte anpassat till dagens snabba medicinska utveckling. Nya avancerade terapier, precisionsmedicin och behandlingar för sällsynta sjukdomar ställer krav på ett mer flexibelt, framtidssäkrat och tillväxtskapande system. Det splittrade ansvaret mellan stat och regioner hämmar Sveriges konkurrenskraft inom life science.

Läkemedel som en tillväxtmotor

Varje år mäter den europeiska branschföreningen för läkemedelsindustrin, Efpia, patienters tillgång till nya godkända läkemedel i den så kallade WAIT-rapporten. Sverige ligger på en trettondeplats, långt ifrån toppen på listan bland de stora europeiska life science-nationerna. När det gäller särläkemedel så är den svenska placeringen bland de lägre i Europa. Det betyder att svenska patienter med sällsynta tillstånd inte har samma tillgång till nya läkemedelsbehandlingar som är tillgängliga i många andra länder i Europa. Det rimmar inte väl för ett land med ambitionen att vara ledande inom life science.

Varför har användningen av nya läkemedel då betydelse för life science? Ett exempel på hur det hänger ihop är arbetet med kliniska prövningar. Om svensk vård inte använder de senaste läkemedlen, så omöjliggörs kliniska prövningar eftersom forskning om nya läkemedelsbehandlingar behöver utvärderas i förhållande till det som är standardbehandling internationellt, s.k. standard of care. Modern läkemedelsforskning tar heller inte slut när en läkemedelsprodukt sätts på marknaden. Forskning och kunskapsgenerering pågår även efter marknadsgodkännande, genom exempelvis fas4-studier och så kallade RWE-studier (Real World Evidence). Denna forskning blir alltmer betydelsefull genom utvecklingen mot precisionsmedicin och mer avancerade terapier.

Sverige har goda förutsättningar att vara konkurrenskraftigt genom vår starka samverkanskultur, en välutvecklad hälso- och sjukvård, excellent forskningsinfrastruktur och lång tradition av register och registerstudier. Vi har möjligheten att attrahera bolag och forskningsinvesteringar som är avgörande för att få ökad produktivitet, tillväxt och konkurrenskraft. Det förutsätter dock att vi följer upp life science-satsningarna med motsvarande satsningar på implementering. Ett nödvändigt instrument för att attrahera forskningsinvesteringarna är tidig användning av nya läkemedel. För att nå hela vägen med att tillvarata och öka life science-sektorns bidrag till svensk välfärd och ökad hälsa i befolkningen så behövs reformer.

Ett ökat statligt ansvarstagande inom läkemedelsområdet är både logiskt och nödvändigt. Staten kan ta ett helhetsperspektiv på hälsofrågor och väga in effekterna på alla samhällssektorer. Med en stärkt statlig styrning kan Sverige bli mer konkurrenskraftigt på den globala marknaden och stimulera en växande life science-bransch, och samtidigt ge medborgarna jämlik och högkvalitativ vård och behandling.

Ska Sverige lyckas med detta behöver vi innovation, handlingskraft och förmåga att pröva nya vägar. Genom att stärka statens roll, modernisera systemet och främja utvecklat samarbete kan vi skapa en framtid där alla – patienter, samhället och näringslivet – blir vinnare.

Sofia Wallström, vd, Lif – de forskande läkemedelsföretagen