Kära läsare,

Titta det snöar. Inte så mycket i Stockholm, men längs kusten norrut är det några svåra dygn just nu. Det snöar och blåser på skånska, alltså på tvären, och med massor av drivor lite här och var.

Blåser gör det också på Västkusten. Men där handlar det inte så mycket om snö som om en stoppad utrullning av Framtidens vårdinformationssystem med medföljande mediabevakning. I sitt brev till alla medarbetare skriver regiondirektören att ledningen är djupt berörd och att man nu ska lyssna in medarbetarna samt tillsätta en extern utredning för att lära.

LHC arbetade i VGR med omställningen till framtidens vård. Ett ambitiöst projekt som från början skulle skapa förändringsutrymme och medge de förändringar av systemet som krävs för att ställa om till nära vård, koncentration och just digitala arbetssätt. Det här var före pandemin, vår rapport, gjord tillsammans med Chalmers, kom mitt under pandemin 2020.

Redan innan pandemin hade fokus gradvis skiftat från Omställningen till andra projekt. Inte minst framtidens vårdinformationssystem som redan var igång. Utrullningen för detta skulle ha skett för flera år sedan, enligt planen.

Nu står vi här, fyra år senare med en utrullning som pausats på obestämd tid. Det fungerade inte och frustrationen är stor hos alla berörda. 3-miljarders (minst)-frågan är: kunde det gått annorlunda? Och svaret är, som i så många fall av IT-infrastrukturinvesteringar över åren, ja. Stora IT-projekt har en tendens att växa snabbt, bli oerhört kostsamma och fullständigt strunta i att den synliga investeringskostnaden alltid är max 20% av investeringen (ofta mindre). Resten handlar om verksamhetsutveckling och att få till de flöden i kommunikation, arbetsuppgifter och kunskaper som systemen berör.

Mitt avhandlingsarbete handlade om detta och jag tittade på den kommunala sektorn och konstaterade att för att få samma sak kunde en kommun betala minst tio gånger mer om bara ordet infrastruktur togs med i arbetet. Det finns en lockelse i att lösa alla problem överallt och samtidigt med en framtidsinvestering. Där slutar man lyssna på beslutsfattare, i detta fall främst vårdpersonalen, alltså det som ska göras den närmaste framtiden.

En enkel vändning är att börja där och sedan börja utforma stödsystem som hjälper verksamheten att utvecklas och bli mer effektiv genom att ta bort olika arbetssteg. Under pandemin slog digital vård igenom. Då var det av nödvändighet för att kunna fortsätta göra jobbet. Och det funkade. Så kan man även utforma de ”stora” systemen.

I helgen är det läge att lyssna till dina nära och kära. Ett bra sätt att få vardagen att flyta bättre i alla vindlingar som den brukar följa.

Trevlig helg,

Hans