AI väcker både nyfikenhet och frågor inom vård och omsorg. De senaste åren har LHC:s forskningsledare Jon Rognes ägnat sig åt att utforska AI och dess tillämpningar, särskilt inom hälso- och sjukvårdssektorn samt läkemedelsbranschen. I höst leder han workshopserien Kan vi dra nytta av AI i praktiken? Varm välkommen att delta, anmälan sker här. I denna artikel delar Jon sina perspektiv på hur AI kan påverka vården – och hur vi kan ta nästa steg.
Hur skall vi göra med AI?
AI har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Några ser det som en frälsning som kan hjälpa oss upp på nästa nivå, medan andra ser det som ett möjligt hot mot våra jobb och vår kompetens. Inom vården lyfts exempel fram på hur AI kan revolutionera cancerbedömningar, vara ett stöd vid diagnostik, förändra forskningen och hjälpa till med administration.
Så är AI ett storskifte för vården, eller är det en samling nya verktyg som var och en kan använda på sitt sätt?
AI har redan varit revolutionerande för hur vissa arbeten utförs. Ett tydligt exempel är programmering, där de som kan programmera genom att själva skriva kod till stor del har konkurrerats ut av de som kan använda AI och styra det för att skriva kod eller hela applikationer. Ett annat exempel är kundtjänst, som ofta har ersatts med AI-drivna chattar, på gott och ont. Ett tredje exempel är bilder, där AI idag kan ta fram utmärkta bilder för presentationer och webmaterial. Bildbyråer, callcenters och enklare programmering är områden som är i omvandling.
Alla tre exemplen är områden där ganska likartade uppgifter med stor volym kan göras med hjälp av nya verktyg. Verktygen bygger på stora AI-modeller men är ofta vidareutvecklade av specialiserade företag, som svenska Lovable för programmering, Sectra för bilddiagnos, Teneo för kundtjänst och Tandem för journalanteckningar.
Vården består av många olika uppgifter och många aktörer. Därför behövs många olika verktyg och kompetenser för att utföra allt som krävs för en god vård. Kan AI användas för att göra det på ett bättre sätt? Ja, men eftersom vården är så mångfacetterad behövs många olika verktyg. AI kan användas i olika form och på olika sätt för olika uppgifter. Generativ AI är anpassningsbart och kräver inte samma grad av standardiserade strukturer som tidigare IT-system.
Svårigheten att bygga och införa stora system har blivit allt tydligare, med Millenium och Skolplattformen som exempel. AI behöver däremot inte införas uppifrån och storskaligt. Om man tar ett helhetsgrepp på AI riskerar man tvärtom att förlora hela nyttan med ett flexibelt verktyg. Forskning visar att det är mer framgångsrikt att tillåta lokal användning av AI, och därmed låta nyttan uppstå lokalt, än att skapa en enhetlig och centralt kontrollerad AI-lösning för verksamheten. Det är lite samma sak som med Word eller Excel – vi låter alla använda ett generellt program men styr inte vad som ska skrivas eller beräknas. Däremot kan det finnas mallar och säkerhetsrutiner kring hur uppgifter får hanteras.
Diskussionerna kring AI kan liknas vid farhågorna kring datorerna för 50 år sedan. Datorerna tar våra jobb, vi är hotade och blir överflödiga. På ett sätt hade de rätt – det finns inte så många ekonomiassistenter som summerar siffror och skriver listor längre – men det har inte blivit färre personer som arbetar med ekonomi och administration trots det. Uppgifterna skiftar, och idag jobbar alla med datorer på något sätt. Vi kan anta att AI kommer att gå samma väg, avdramatiseras och bli en naturlig del av arbetet. AI tar inte våra jobb, men de som använder AI på ett smart sätt kan komma att göra det.
Hur kan AI komma att påverka vården? Ingen klagar på att det finns för lite uppgifter inom vård och omsorg. Vi pratar snarare om att vårdbehovet ökar, att färre ska ta hand om fler, och att möjligheterna att ta hand om mer ökar. Samtidigt klagar personalen på överdriven administration och uppgifter som upplevs som tidskrävande och onödiga. En av flera lösningar
kan vara att inom varje verksamhet hitta de uppgifter som skulle kunna göras med hjälp av AI. Ibland är det inte värt insatsen, men i andra fall kan det göra stor nytta och förenkla vardagen.
Till sist några råd till de som inte vet hur de skall gå vidare.
Det är vanligt att känna en viss osäkerhet inför nya tekniker, särskilt när det gäller något så omtalat och omvälvande som AI. Många frågar sig om det är värt att satsa på AI, vilka områden som lämpar sig bäst och hur man undviker vanliga fallgropar. Fundera över vilka arbetsuppgifter som tar mycket tid, känns repetitiva eller krångliga. Ofta är det just där AI kan göra nytta.
Tänk på att det inte handlar om att ersätta människor, utan om att frigöra tid och resurser så att personalen kan fokusera på det som är värdefullt. Börja gärna i liten skala, utvärdera och justera längs vägen. På så sätt minskar du risken och ökar chansen att hitta rätt.
Jon Rognes
Forskningsledare
Leading Health Care
Handelshögskolan i Stockholm