Vi kontaktade Docent Gun Forsander (Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet) och bad henne reflektera kring ämnet för vår kommande konferens: Framtidens screening – revolutionerande tidig upptäckt eller kostsam överbehandling? – en eftermiddag om framtidens screening av typ 1-diabetes för svenska politiker, representanter från förvaltning, life science, patientorganisationer samt yrkesverksamma inom vården.
Gun är, precis som LHC, en del av ASSET – en Vinnova-finansierad innovationsmiljö inom precisionshälsa med fokus på prevention av autoimmuna sjukdomar. Det är inom ramen för ASSET som LHC den 26 november organiserar konferensen ovan. (Du har väl inte missat att anmäla dig?)
Gun Forsander:
Diabetessjukdomen har varit känd sedan antikens dagar som ”ett fruktansvärt tillstånd som inifrån kroppen förtär alla dess organ”. Det tog dock lång tid innan man förstod att problemet satt i pankreas, dvs bukspottkörteln. Först i slutet på 1880-talet kunde Minkowski och von Mering i Strassburg visa att hundar dog som fått sina bukspottkörtlar bortopererade i experiment avseende matsmältningsfunktioner. Symtomen var identiska med de som människor utvecklade och som avled i diabetes ketoacidos, dvs syraförgiftning på grund av insulinbrist. McLoad och Banting fick Nobelpriset i medicin 1923 sedan de 18 månader tidigare för första gången kunna behandlat en människa med insulin och fått den unga pojken att överleva.
Ett hundra år senare ställs vi inför nya utmaningar. Det går numera att uppnå riktigt goda behandlingsresultat med hjälp av insulin framtaget genom rekombinant DNA-teknik och avancerad teknisk utrustning, dvs insulinpump kopplat till kontinuerlig vävnadsglukosmätning (CGM). Fortfarande är dock behandlingen ytterst krävande med stor risk för komplikationsutveckling, framför allt i form av tidig kardiovaskulär sjukdom. Livskvalitet och sociala faktorer påverkas inte sällan i negativ riktning.
Ett paradigmskifte börjar nu anas genom möjlighet att screena för typ 1 diabetes och skräddarsy behandlingen för att förebygga eller åtminstone senarelägga sjukdomsdebut. Ett antal potentiella läkemedel finns under utprövande och det globala intresset för screening ökar för varje månad. Några länder har påbörjat pilotstudier, ex Tyskland, Israel samt Italien där man hösten 2023 fattade ett politiskt beslut om att genomföra en generell, populationsbaserad screening av barn.
Sverige är ett föregångsland globalt sett avseende diabetesvård och är också känt för vår tillgång till olika nationella kvalitetsregister. Typ 1 diabetes är jämfört med andra länder mycket vanligt i vårt land med ett incidenstal straxt under 50/100 000 individer; bara Finland har en högre siffra. Förutsättningarna för en framgångsrik populationsbaserad screening i Sverige finns därför. Det är dock oerhört viktigt att vi utarbetar en metod för generell screening som passar våra svenska förhållanden organisatoriskt och sjukvårdsmässigt för att högsta möjliga anslutning ska ske. En skräddarsydd behandling bör kunna erbjudas riskindivider framgent där sjukdomen förebyggs och screening därigenom blir kostnadseffektiv både på individ- och samhällsnivå. ASSET-studien arbetar för att detta ska bli möjligt!